Det där med yttrandefrihet....
Friday, November 30, 2007, 14:41

....verkar vara svårt att förstå.

Det där mer yttrandefrihet verkar som sagt vara svårt för vissa att förstå, det är uppenbarligen därför det hela måste upprepas gång på gång på gång på gång (ja, ni förstår).

Den senaste veckans fars kring Veckorevyn visar inte minst på det (Kerstin Blomberg från Rädda Barnen Gotlands tokiga JO och PO anmälan finns att läsa exempelvis här), när Veckorevyn för en gång skull gör något vettigt och gör vad en tidning skall göra, dvs journalistik istället för opinion som är allt vanligare i mediasverige.

Läste just att en eventuell ny lag mot kränkande reklam är på väg. Och inte vilken sorts kränkande reklam som helst, utan det är könskränkande reklam det handlar om. Så det hela passar bra in i den senaste veckans idioti.

Då är det alltså dags igen, att ännu en gång tjata om den där yttrandefriheten som helt och hållet verkar glömmas bort när våra moraliska ledstjärnor skall stifta lagar eller tvinga alla att tycka precis som dem, ingen får tycka något som inte är en från ovan sanktionerad åsikt!

Yttrandefriheten måste vara total! Minsta lilla inskränkning i den betyder att vi inte har yttrandefrihet och har vi inte yttrandefrihet så är inte våra sinnen fria.

Total yttrandefrihet betyder att vi inte kan ha lagar eller regler mot kränkande reklam, att vi kan inte ha lagar mot hets mot folkgrupp.

Ens den minsta inskränkningen betyder att våra sinnen inte är våra egna, att vi inte är fria att tänka vilka tankar vi än må tänka och att vi inte är fria att uttrycka dessa tankar. Vi, våra sinnen och våra tankar blir i praktiken statens slavar, då vi först måste höra med staten först om vi får tycka det vi tycker.

Det blir lätt tjatigt, med det måste tjatas. Om och om igen till det sjunker in.

Yttrandefriheten är inte ett medel för att skydda dina eller mina åsikter, utan det är ett medel för att skydda alla de åsikter vi tycker illa om! Det är de som är viktiga, det är alla de (i dina ögon) korkade, idiotiska, farliga, hemska, lögnaktiga, fördärvade och nu (mer eller mindre i praktiken) olagliga åsikterna vi kan komma på som till varje pris måste skyddas och det är detta som allt för ofta glöms bort eller, ännu värre, ignoreras.

Inskränkningar i yttrandefriheten är aldrig till godo, annat än för stunden. De är även till sin natur subjektiva och lagar kan och skall inte vara subjektiva, detta leder till att klåfingriga politiker eller andra självpåtagna moraliska väktare kommer att inskränka den så fort någon uttalar en åsikt de inte kan handskas med eller på annat sätt inte tycker om.


When the Nazis came for the communists,
I remained silent;
I was not a communist.

When they locked up the social democrats,
I remained silent;
I was not a social democrat.

When they came for the trade unionists,
I did not speak out;
I was not a trade unionist.

When they came for the Jews,
I remained silent;
I wasn't a Jew.

When they came for me,
there was no one left to speak out.

-Dikten First They Came...


En modernare variant med tanke på dagens svenska yttrandefrihetsklimat borde vara någonting i stil med;


När de tystade nationalsocialisterna,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen nationalsocialist.

När de tystade förintelseförnekarna,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen förintelseförnekare.

När de tystade Sverigedemokraterna,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen Sverigedemokrat.

När de tystade resten av de s.k rasisterna,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen rasist.

När de tystade de som var motståndare till sexköpslagen,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen sexköpare

När de tystade de som var emot avkriminalisering av narkotika,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen knarkare.

När de tystade de som invände mot lagarna kring sexuellt utnyttjande,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen våldtäktsman.

När de tystade de som var emot övervakningssamhället,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen terrorist.

När de tystade de som höjde sin röst mot barnpornografilagarna,
sade jag ingenting;
ty jag var ingen pedofil.

När de tystade de som var kritiska till hela den statsfeministiska rörelsen,
sade jag ingenting;
ty jag älskade kvinnor.

När de tystade de som ställde kritiska frågor till Al Gore,
sade jag ingenting;
ty jag var ej emot klimatet.

När vi sedan tystade alla andra som inte tyckte precis som vi,
sade jag ingenting;
ty jag höll med dem.

När de så slutligen tystade mig,
fanns det ingen kvar som kunde protestera

- Vanja. November 30, 2007.


Comments

We are sorry. New comments are not allowed after 14 days.