Tips: Publicera inte artiklar 02:03 en lördagsnatt
Sunday, July 29, 2007, 18:09

En helt underbar artikel skriven av Peter Rosén på Östran, det hela börjar som en oskyldig artikel om lastbilar men utvecklas till något helt annat mot slutet...


(klicka för större bild)


Det är inte bra att börja skriva artiklar efter ett par glas...


Update: Artikeln är ändrad, tur att jag tog en skärmdump på där artikeln spårade ur
Update 2: Hade visst hela artikeln sparad som ren text så delger den;


Lastbilarna är deras ögonstenar

OSKARSHAMN

Bo Abrahamsson, från Påskallavik, tar med oss på en nostalgitripp till det glada 60-talet.
FAKTA/Dialektik

* Så här ska en faktaruta se ut, fint eller hur. Det tycker åtminstone vi i layoutgruppen.

* Så här ska en faktaruta se ut, fint eller hur. Det tycker åtminstone vi i layoutgruppen.

* Så här ska en faktaruta se ut, fint eller hur. Det tycker åtminstone vi i layoutgruppen.


Bo Abrahamsson, från Påskallavik, tar med oss på en nostalgitripp till det glada 60-talet.

Det är fredag eftermiddag. 42 tyska veteranlastbilar står parkerade utanför Scania i Oskarshamn.

Tyskarna åker på turné genom Sverige. Volvo i Göteborg, Scania i Södertälje och Scania i Oskarshamn är givna anhalter.

På fredagen tog de ett varv i Oskarshamns stad och sedan parkerade de sina skönheter vid Scaniaentrén.

Några svenskar anslöt också. Bo Abrahamsson är en av dem.

Han har tagit med sig sin Scania-Vabis LS 76 (från 1965).

- Jag körde ju en sådan här lastbil när jag var ung. Jag tog körkort 1965 och då var den toppmodern.

- Nu kör jag den av nostalgiska skäl.

42-åringen är återigen i hundraprocentigt skick.

Bo Abrahamsson köpte lastbilen för tre år sedan och har totalrenoverat den.
Ett års arbete

- Ett års arbete, konstaterar han. Hytten var vettigt bra, men bakpartiet var i dåligt skick.

Hur ser då lastbilens historia ut?

Jo, den har tidigare haft två ägare.

Inledningsvis tjänstgjorde den som grusbil (med tvåaxlat släp) i Hallsberg och därefter gick flytten till Gällstad.

- Den ställdes av i december 1973, berättar Bo Abrahamsson. Ägaren tyckte väl att den var omodern och skaffade sig istället en ny. Den gamla fick stå kvar hemma på gården ända tills jag köpte den.

Och nu rullar den på vägarna igen...
Tusen mil per år

- Riktigt roligt. Det brukar bli omkring tusen mil per år från maj till september/oktober.

Det anordnas många träffar för veteranlastbilar i vårt land.

Och Bo Abrahamsson åker givetvis på flera av dem.

- Nästa resa går till Helsingborg den 18 augusti. Cirka 150 tunga fordon kommer dit.
Tröttnar inte

- Nästa år bär det av till Luleå.

Bo Abrahamsson har varit lastbilschaufför under ett stort antal år (det har blivit både inrikes- och utrikesresor). Under de senaste åren har han kört timmerbil.

Trots att det blir mängder med timmar i lastbilen i jobbet, så tröttnar han aldrig på att köra med sina veteranlastbilar (han har ytterligare två stycken; en Volvo Rundnos från 1954 samt en Plymouth Fargo från 1947).
Så fort går den

Bo Abrahamsson betraktar sin Scania-Vabis och säger:

- Med den här kan jag åka hur långt som helst. Det är underbart att luffa fram på vägarna. Vi brukar exempelvis ta den gamla vägen när vi åker till Stockholm.

- Marschfarten är 70, men jag kan få upp den i 100 om jag vill.
Sakta i backarna...

Den har en 240-hästarsmotor och drar tre liter per mil.

- I dag har Volvolastbilarna de största motorerna - 660 hästkrafter. Men dagens lass är inte tyngre än dem vi hade på 60-talet.

- Det är inte konstigt att det stod still i backarna ibland.
Ska köpa fler

Bo Abrahamsson, som är med i Motorhistoriska sällskapet och Åkerihistoriska sällskapet, äger dessutom 35 traktorer.

Ska du köpa fler lastbilar?

- Ja, det kan nog bli fler, säger han och skrattar.


Peter Rosén


Till samtligamedlemmar! På förekommen anledningvill vipå förbundet påminna omriktlinjernaför er verksamhet

Vi observerade nämligen
i samband med debatten angående temakvällen om Castro i SVT att det var några av förbundets medlemmar som inte skrek som stuckna grisar i medierna. Samtidigt som vi vill berömma de som skrek, vill vi därför påminna om hur och när grisar ska skrika.

- Allt vi inte tycker om, till exempel kommunism, är oförklarlig ondska. Det finns inga förklaringar till hur den uppkom. Förmodligen förde djävulen (listigt utklädd till en jultomteliknande figur, Karl Marx) den kommunistiska smittan till jorden i egen hög person.

Alla andra förklaringar
till fenomenen socialism och kommunism är falska. Det var till exempel inte så att folk började fundera över varför de höll på att svälta ihjäl trots att de året om arbetade dygnet runt på livsfarliga arbetsplatser.

- Kunskap är farligt. Därför är alla som någonsin viljat veta något om kommunismen och annat som vi inte tycker om, givetvis pestsmittade. Varför vill man ha kunskap om något om man inte sympatiserar med det? Att alla direkt säger "FY!" är mycket viktigare än att de vet varför. Information som vi inte tycker om har inte i ett demokratiskt samhälle att göra. Det är kunskaper som orsaken till att dåliga saker finns. Om folk till exempel inte visste vad sex var, skulle det inte finnas några könssjukdomar.

- Fri debatt ska bara ske på
våra villkor. Man kan verkligen inte diskutera vad som helst bara för att vi har yttrandefrihet. Människor som påstår något annat ska omedelbart brännmärkas som kommunister, kommunistsympatisörer, al Qaida-medlemmar eller helnykterister. Det är viktigt att vi håller rent i det offentliga rummet, för kungen, för fosterlandet och inte minst för barnens skull. Det handlar ytterst om att skydda våra barn. Vi kan inte låta våra barn växa upp med en kritisk och ifrågasättande attityd till allting. Då vet man aldrig vad ungjävlarna får för sig.

Ett samfällt "usch"

- Individualismen måste
till varje pris försvaras. Bäst försvaras den genom att alla samfällt och i kör säger "usch" om sådant vi ogillar. Folk som inte vill stämma in i kören måste brännmärkas som hot mot individens frihet.

- Verkligheten är inte vårt problem. Om vi upptäcker att det ska sändas ett tv- eller radioprogram som handlar om någon eller något som vi inte gillar, behöver vi inte först se det innan vi skriker i högan sky. Bara det faktum att man tar upp ett ämne vi inte gillar ska räcka för en massiv kritik. En extra blomma går därför till kristdemokratiska ungdomsförbundet som anmälde Castrokvällen till radionämnden innan den sändes. Det är rätta takter!

- Debatt handlar om att stämpla motståndaren med lämplig motbjudande etikett. Att det skulle handla om att låta olika åsikter mötas och att man ska framlägga olika argument kring en fråga är en vulgär missuppfattning..

- Det är alltid vi s
om är i opposition. Våra motståndare är "politiskt korrekta". Folk vill inte lyssna på etablissemanget. Låtsas därför vara "folklig" och fritänkare trots att det var 20 år sedan du slutade umgås med folk som inte har en doktorsgrad.

- Alla som kritiserar USA gör det reflexmässigt. Det är mycket viktigt att komma ihåg. De tillhör alltid "rödvinsvänstern", "tokvänstern" eller "avgrundsvänstern". Vi som alltid försvarar USA är däremot seriösa utrikespolitiska analytiker. Det är bara det att vi gillar när det smäller, så länge det inte är här.

Till slut: Glöm inte att det är vi som är de goda. Friheten att tänka och uttrycka vad man vill är omistlig - så länge det är våra åsikter som blir uttryckta..

Peter Rosén
peter.rosen@ostran.se
0495-101 12

Lördag 28 juli 2007 02:03


Comments

We are sorry. New comments are not allowed after 14 days.